DIF - solna aik är ett derby av absoluta rang. Dom flesta andra av stora hatmöten ute i Europa har geografiska, sociala (och i vissa fall politiska) grunder till rivaliteten och hatet. Vad är det som gör att DIF-solna aik ändå står sig som ett av dom hetaste och mest laddade derbyn? Visst att aik är från solna men det handlar ändå inte om någon “dom från andra sidan floden”-uppdelning mellan supportrarna och invånarna som i t.ex. Glasgow. Vad handlar det om då kan man fråga sig?
Det är krocken mellan två kulturer, två vitt skilda inställningar till idrotten och livet. Många av oss kan leva med bara lite avhållsamhet till gnagare i vardagen, dom kan bo på samma gator och jobba på samma arbetsplats. Men när det är dags för derby är det i allra högsta grad dags att visa på vilken sida man står på. Då visar du vilket val du har gjort i livet och ingen som står på den andra sidan kommer undan. Gnagarna ska få se sitt skitiga lag och allt det representerar bli förnedrade av blårandiga krigare som slåss för oss hederliga människor som valt Djurgårdens IF. Och vi ska sjunga ut dom mörkermänniskor som valt solna aik från deras egna grå betongbunker och vi ska stå som segrare på alla plan när dagen är slut.

Vad handlar då ovannämnda skillnader om? Är inte Djurgår´n och solna aik bara två klubbar bildade i Stockholm vid samma tid som alltid varit dom stora i regionen inom elitidrotten och därför skapat en viss rivalitet? Nej är svaret, det handlar om mycket mer än så och grunderna hittar vi i historien.

Redan från början i slutet av 1800-talet när klubbarna bildades stod solna aik för det gamla inom idrotten där man uteslöt samhällsgrupper med hjälp av överpriser på medlemskap, sen utnyttjade man maktmissbruk som när dom fuskade till sig deras första SM-guld i fotboll! Eftersom deras ordförande också var ordförande i Stockholms Idrottsförbund kunde han döma ut segrar till solna aik i matcher som dom egentligen förlorat!
solna aiks första hedersledamot från år 1900 var f.ö. Clarence von Rosen, ledargestalten inom den svenska ****strörelsen.
En slags ironi över detta utspelade sej för några år sen när Aftonbladet uppdagade att den svenska SM-pokalen faktiskt var uppkallad efter von Rosen och startade en kampanj för att byta ut den. Gnagarna på förbundet böt då ut den mot Lennart Johanssons pokal. En annan gammal gnagargubbe som fällt klart tveksamma uttalanden mot mörkhyade Uefa-representanter t.ex.

Djurgårdens IF bildades av grabbar från kvarteret Djurgårdsstaden, hamn- och varvarbetarnas gator med initiativtagare John Gustav Janson. Visserligen fanns ett krav från början att alla som blev medlemmar skulle bo eller ha bott på Djurgården, men grabbarna kom snabbt på bättre tankar. Sedan dess var alla Idrotts-Stockholmare som ville välkomna och det bildade en kultur av ärlighet, kamratskap och lojalitet från rakryggade och kämpande människor eftersom att alternativet till att välja en helt annan sida alltså fanns i solna aik, och på den vägen fortsatt det.
Lyssna på dom i dag äldsta levande Djurgårdarna och du får höra berättelser om dessa skillnader i inställning mellan Djurgårdare och aikare både till idrotten men också till livet och samtiden under 1940-talet (!).

Kontrasterna mellan oss och dom har hela tiden följt med genom årens lopp, arvet i val av lag har följt vidare i familjer. Djurgårdsandan har skapats av ärliga, hederliga, rakryggade och tuffa grabbar och tjejer och personifierats av folkliga hjältar, Järnkaminer kallade, som Gösta “Knivsta” Sandberg, Rolle Stoltz, Sven Tumba, Ragge Wicksell, Bertil Nordensköljd, Johan af Kleckers, Sigge Parling, Håkan Södergren, Tommy Berggren, Berit på Östra… ja listan kan göras lång.
Gnagarna har istället personifierats av att alltid varit dominerande i bl.a. fotbollsförbundet som bland fotbollsintresserade och spelare alltid stått för samma skeva grunder som dom gör i dag.

Under 1970 och främst 80-talet när den moderna supporterkulturen växte fram i Sverige drog black army med sina mörka rubriker och rykte betydligt fler anhängare än Djurgår´n. gnagarasen ägnade sig ofta åt att sopa på vanliga supportrar till Djurgården och i ett antal år levde Djurgårdssupportrar alltid under det hotet kring derbymatcher. Som en av de våra beskrev det var det något man alltid riskerade när man tog med sig djurgårdshalsduken till en derbymatch mot packet, man visste att man skulle få spö på väg dit eller hem men man tog alltid med sig den ändå, man stod upp för att man höll på Djurgården vad det än innebar. Dessa mörka tider supportermässigt höll i sig till Djurgårdssupportrarna en dag bestämde sig för att det var nog, man tänkte aldrig mer bli trampade på av gnagare hur många fler dom än var.
Djurgårdarna fick till en tvärändring i supporterkulturen, färre men starkare på grund av sammanhållningen, och kunde börja jobba för att få Djurgårdsfamiljen att växa. Och det gjorde den så att det knakade under 90-talet. Medan aikarna ägnade sig åt internslagsmål och annat och började tappa mark.

Klassiskt är detta decenniums första derby mellan DIF och packet på råsunda när vi hade gått upp i Allsvenskan efter ett år i Superettan. solna aik var ännu en gång favorittippade att vinna matchen med sina stora namn i spelartruppen och hade dessutom en betydligt större klack. Första halvlek ägde solna aik på planen och gjorde 1-0 men på läktarna såg det, eller snarare lät det annorlunda, vi hade bestämt oss för att visa med den gamla djurgårdsandan var skåpet skulle stå och vi sjöng ut gnagarna. När spelarna kom in för andra halvlek började DIF spela med ett helt annat självförtroende, dom lyftes fram av vår sång och började briljerade på planen, till slut sprang en av vår tids hjältar – ”Dr. Jones” in det 1-1 mål som blev slutet på solna aiks epok av sportslig dominans på planen. Vi Djurgårdare hade gjort det tillsammans, supportrar och spelare hade vänt både det sportsliga och supporterläget gentemot packet, året efter det vann vi första gången på länge mot solna aik och har efter det, (med bara några få förlorade slag), fortsatt att dominera.

Det ska vi göra på onsdag också! Kom till råsunda och visa vad som skiljer oss från gnaget. Varför vi Djurgårdssupportrar är ett helt annat kapitel från solna aiks och sjung med stolthet för vad vi är och ut mörkermänniskorna från deras egna grå betongbunker!

HATA aik!
/Aik-Hatets Vänner